Hoppa till innehåll

Klimatpåverkan från kommunens livsmedelsinköp

Produktion av livsmedel är en stor källa till klimatpåverkande utsläpp, och trenden är att de ökar. Kommunen köpte in under 2017 ett system som kan räkna om inköpsdata till klimatpåverkan. Med hjälp av det kan klimatpåverkan från kommunens livsmedelsinköp mätas. Indikatorn kompletterar bilden av miljöpåverkan från kommunens livsmedelsinköp (3.5, Andel ekologisk mat).

Klimatpåverkan från kommunens livsmedelsinköp, kg CO2-ekvivalenter/kg mat

Datum Värde (kg CO2E/kg mat)
2017 2,2
2018 2,0
2019 2,0
2020 2,0
Datakälla: Nacka kommun, program för beräkning av livsmedels klimatpåverkan.

Kommentar

Under 2020 har klimatpåverkan från kommunens livsmedelsinköp uppmärksammats bland annat på nätverksträffar och i en digital samarbetsyta för måltidspersonalen som beställer från livsmedelsavtalen (förskola, skola gymnasium, seniorcenter).

Några kockar inom förskola och skola ingår i en testgrupp vars syfte är att testa nya produkter i syfte att utveckla anbudssortimentet så att klimatsmarta och hälsosamma val underlättas vid inköp.

Data till indikatorn kommer från upphandlings- och uppföljningssystemet Hantera Livs som möjliggjort att ta fram data på klimatpåverkan från kommunens livsmedelsinköp. Det genomsnittliga värdet för 2020 års livsmedelsinköp för kommuners verksamheter var 2 kg CO2-ekvivalenter/kg mat.

Under 2018 beslutades ett mål om att nå 1,1 kg CO2ekvivalenter/kg mat till 2030 för att minska klimatpåverkan från livsmedelsinköp. Förslaget till målnivån är uträknat från WWF One Planet plate som satt 0,5 kg CO2-ekvivalenter som maxgräns per måltid, som räknades om till per kilo livsmedel utifrån livsmedelsverkets referensportion.

Sidan uppdaterades: